Ätandet...
Tänkte skriva lite om hur det är att äta.
Jag äter vanlig mat. Mitt STORA problem är att jag äter för snabbt och glömmer emellanåt att tugga väl, vilket jag måste göra för att må bra. Jag mår dåligt efter maten i stort sett varje dag, och det är jätte jobbigt. Blir trött, totalt matt i kroppen och mår super illa.
Detta kallas dumping men jag har bara fått det ordentligt en sådär 5 gånger och får då gå och lägga mig.
Det enda jag inte kan äta är fruktyoghurt och läsk, mår dåligt av dem varje gång oavsett hur sakta jag äter/dricker.
Något som är bra att äta är räkor som ska skalas, det tar tid och jag äter automatiskt långsamt.
Jag hoppas att detta snart går över, och att jag ändrar mitt 30-åriga beteende......
Jag ångrar absolut ingenting och jag trodde heller inte att det skulle gå som en dans hela tiden.
Kramar.
Jag äter vanlig mat. Mitt STORA problem är att jag äter för snabbt och glömmer emellanåt att tugga väl, vilket jag måste göra för att må bra. Jag mår dåligt efter maten i stort sett varje dag, och det är jätte jobbigt. Blir trött, totalt matt i kroppen och mår super illa.
Detta kallas dumping men jag har bara fått det ordentligt en sådär 5 gånger och får då gå och lägga mig.
Det enda jag inte kan äta är fruktyoghurt och läsk, mår dåligt av dem varje gång oavsett hur sakta jag äter/dricker.
Något som är bra att äta är räkor som ska skalas, det tar tid och jag äter automatiskt långsamt.
Jag hoppas att detta snart går över, och att jag ändrar mitt 30-åriga beteende......
Jag ångrar absolut ingenting och jag trodde heller inte att det skulle gå som en dans hela tiden.
Kramar.
Varför?
För att jag vill kunna ta på mig min fina förlovningsring och underbara vigselring igen!
Jag vill inte längre lägga armarna i kors ovanpå min mage för att jag inte vet vart jag ska göra av dem, jag vill kunna ha armarna i knäet!
Jag vill kunna ha barnen nära mig i knäet!
Ingen mer "hänga-över-byxorna-buk", slippa ha långt linne under alla tröjor för att dölja den. Min dotter påpekar ofta att den sticker fram..... tycker faktiskt att det är lite roligt, har nämligen aldrig skämts för min övervikt, mest varit missnöjd själv.
Vill lära mig leva utan mina egna tjockis-skämt om mig själv. Blir svårt för de är en del av mig, vissa tycker säkert detta är förnedrande och ett sätt för mig att "plåga/aga" mig själv, men så är det inte för mig. Jag upplever det som om jag har bra självförtroende men inte självkänsla. Skulle aldrig hoppa över något i livet bara för att jag är tjock.
Vill känna mig liten när mannen kramar mig så han når runt!
Jag vill inte längre lägga armarna i kors ovanpå min mage för att jag inte vet vart jag ska göra av dem, jag vill kunna ha armarna i knäet!
Jag vill kunna ha barnen nära mig i knäet!
Ingen mer "hänga-över-byxorna-buk", slippa ha långt linne under alla tröjor för att dölja den. Min dotter påpekar ofta att den sticker fram..... tycker faktiskt att det är lite roligt, har nämligen aldrig skämts för min övervikt, mest varit missnöjd själv.
Vill lära mig leva utan mina egna tjockis-skämt om mig själv. Blir svårt för de är en del av mig, vissa tycker säkert detta är förnedrande och ett sätt för mig att "plåga/aga" mig själv, men så är det inte för mig. Jag upplever det som om jag har bra självförtroende men inte självkänsla. Skulle aldrig hoppa över något i livet bara för att jag är tjock.
Vill känna mig liten när mannen kramar mig så han når runt!
